jonii

W.A.S.P. – Trädgårn, 18 oktober

Läste en artikel idag om en säkerhets vakt som fått örat avbitet under fredagen på deras konsert i Stockholm. Kan inte hjälpa mig själv att stirra ut över folket och undra om någon av dem är en potentiell öronavbitare, men jag känner mig rätt trygg.
De öppnar upp under en medley av gamla klassiker. Tre stora dukar har kommit upp och under showen visas gamla skräckklassiker som Frankensteins monster men även videos på Blackie Lawless och det forna bandet på 80-talet. Det ger en otrolig nostalgikänsla, trots att jag med mina nitton år inte var med under 80-och 90-talet utan såg dem under Sweden Rock Festival nu i somras för första gången men med mitt dåvarande tillstånd minns jag inte särskilt mycket från den spelningen. Men att se 50 plusarn på scen och samtidigt på bildskärmarna är häftigt. Han har inte förändrats särskilt mycket, blivit lite pluffsigare om kinderna men i stort inte förändrats mycket alls. Han ser om något lite groteskare ut till följd av ansiktslyften och jag skulle inte vilja möta honom i skogen en mörk natt.
Men det är trots allt inga människoöron som flyger i publiken och Blackie kastar inga köttstycken över oss. Scenmässigt har de kanske blivit ”snällare”, men de verkar istället tagit det där svarta och brutala och malt ner det i musiken. Det är ack så mycket tyngre, ännu mer dist på gitarrerna. När gitarristen Darrel Roberts kör sina monstersolon på sin gitarr med lasereffekter är det så nackhåren reser sig, inte utav skräck, men välbehag. Man känner musiken i hela kroppen och hjärtat slår i takt med baskaggen. Det är metal.
Plötsligt skuttar Duracell-kaninen fram i form utav basisten Mike Duda och det är så att man  önskar att han råkar hoppa av scenen. Vad går han på egentligen? Jag förundras av hans energi samtidigt som jag blir rädd att han ska råka slå till stackars Blackie med sin Bashals.
Plötsligt känns Trädgårn alldeles för liten. När de drar igång I Wanna Be Somebody är varenda kotte med och det är väl egentligen här som de verkligen får kontakt med publiken. Blackie bjuder in till allsång och vi får äntligen vara med. Under spelningen kör Blackie sin grej. Det är inget mellansnack vilket om man tänker tillbaka kanske hade varit lite trevligt, men om jag ska vara ärlig inte brydde mig särskilt mycket om ändå. För hur många gånger har man inte hört ”How yah doing Gothenburg??!!”. Nej, det behövs verkligen inte ikväll och Blackie vet det. Hela grejen att de går upp och kör sin grej med skräckklassikerna i bakgrunden är W.A.S.P, lite mytomspunnet, så som man vill att de ska vara.

För att sammanfatta kvällen så är jag nöjd. W.A.S.P. bjöd på en grym show, om något lite kort. Jag fick höra de nya låtarna som jag ville, men även de gamla godingarna. Min lust att lyssna mer på W.A.S.P väcktes, så som det ska vara efter en koncert.

WÄÄÄÄJ BARA DENNA HALVA DAGEN PLUS TVÅ TILL SEN ÄR JAG FRIII!!
typ.
  

  :)


Ska på jäkla introduktionsmojs sen för en kurs, vill inte.
Men nu ska jag staya positiv!
TVÅ DAGAR KVAR, YÄÄÄY!!

Sitter på jobbet och gör inte det jag ska.
Det är ju så otroligt tråkigt och dessutom har jag tankarna på annat håll.
Man kan inte vinna utan att satsa, right?
Shiet, jag är ju så otroligt kass på det. Satsa alltså.



Jag har liksom inte tänkt på vad jag skrivit här på bloggen innan utan mest det jag känner för..
Men nu börjar det ju hitta hit lite läsare också, vilket är otroligt kul!
Men vad vill ni läsa om egentligen?? Jag har ingen aning om jag gör "rätt".. Eller ska jag bara fortsätta lägga upp massa strunt? ^^

Nu är valet över, med ett valresultat som vissa jublar över och andra gråter tårar av förtvivlan och frustration. Men även om det finns oskiljheter i utgångens riktighet så kan vi väl alla vara överens om att den frågan som uppmärksammades och diskuterades mest i valet var frågan om jobb.
             Hur ska politikerna göra för att skapa nya jobb? Hur ska unga komma in på arbetsmarknaden? Ska man sänka arbetsgivaravgiften eller gå ner till 6 timmars arbetsdag? Ska skatterna höjas eller sänkas i detta syfte?
            En viss yrkesgrupp glömde politikerna bort i denna debatt. Yrkesgruppen diskuteras lite då och då men inte alls på det sättet som den gjordes för bara något år sedan då FRA var på tapeten.
  Jag pratar självfallet om musikerna och de inom musikbranschen.
            Skivbolagen sliter av sig håret i frustration över alla dessa små musikintresserade ligister som stjäl deras musik på det mest simplaste sätt.  Tacka vet jag förr i världen! Eller?
   Var det verkligen bättre förr? Är denna nedladdning bara något ont, eller kanske en naturlig utveckling utav musikindustrin..?

Det har aldrig tidigare funnits så mycket musik som det gör nu och heller aldrig så många musiker, jag skulle säga att mycket är pga spridningen och fildenlninge över internet. Internet gör att många fler kan ta del av musiken och även sprida sin egna musik och beröra människor. Internet skapar större plats för musiken än vad radio och tv någonsin kan göra. Små, lokala musiker, eller kanske grannen, kan med enkla medel spela in sin musik i hemmet och sedan enkelt lägga upp den på internet där folk över hela världen kan ta del av den via t ex Myspace. Dock så är "problemet" idag att folk inte endast lyssnar på internet utan även tankar hem och då INTE går iväg till skivaffären och köper skivan. Är verkligen lösningen att stå med pekpinnen nerkörd i lagboken och skrika onda ord mot de laglösa ligisterna? Nej, det gäller att tänka om. 
            Under 2000-talet kunde det blivit en revolution inom musikbranchen men den är alldeles för cynisk för att våga tänka "outside the box". Det är dags att lägga ner skivbolagen, det finns ingen framtid för dem. Musikerna behöver dem inte längre, de allra flesta spelar in sin musik fristående eller genom egna skivbolag och vi konsumenter och skivlyssnare behöver dem definitivt inte. Det är inte så att människor inte lägger pengar på musik idag, jag själv lägger pengar som aldrig förr, men inte på skivor. Istället är jag ute efter konsertupplevelser. Jag lägger åtskiljiga tusenlappar på festivaler och spelningar något som jag inte tidigare gjort och jag vet att det är många fler som gör som jag.
            Utan internet och hur detta otroliga verktyg skapar så otroligt mycket utrymme för musik i vårt samhälle idag hade det aldrig kunnat utvecklas så som det gjorts. Det finns otroligt många sub-genrer och det finns otroligt mycket att välja på som musiklyssnare. Det är enklare som aldrig förr att hitta och upptäcka ny musik.
            Det är absurt att tänka sig kunna stoppa en hel generation, och snart flera, från att fildela. Tänk om istället. Varför inte ta efter TV och Radio där man betalar sk TV-licens. Det är ju omöjligt att hålla koll på hur mycket folk använder dessa multimedia-verktyg, på samma sätt som internet. 
           Internet har helt enkelt gett otroliga möjligheter för dagens musiker och musiklyssnare och skapat debatter och därför tycker jag att det är viktigast för musiken under 2000-talet.

Låt musiken flöda fritt, insup, lyssna och njut.